Jesus födelse och skattskrivningen i Bibeln

Lukas 2:1 Och det hände vid den tiden att från kejsar Augustus utgick ett påbud att hela världen skulle skattskrivas. 2 Detta var den första skattskrivningen , och den hölls när Quirinius styrde i Syrien. 3 Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad.
4 Så reste också Josef från staden Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad som kallas Betlehem, eftersom han var av Davids hus och släkt. 5 Han kom för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade som var havande.

(Bibelcitaten är hämtade från Folkbibeln)

Bysantinsk mosaik från Chora-kyrkan i Istanbul där jungfru Maria och Josef skattskriver sig framför den Romerska legaten Quirinius som styrde Syrien vid tiden för skattskrivningen.

Mycket har sagts annars om denna skattskrivning. Den mest ”accepterade förklaringen” idag är att evangelisten Lukas hade fel och att Lukas blandade ihop uppgifterna med den judiske historikern Josefus uppgifter om en lokal skattskrivning i Judeen år 6 när Quirinius blev ett överhuvud i Syrien.

Perioden mellan år 4-1 före Kristus är okänd om vem som reagerade i Syrien som Romersk guvernör enligt Wikipedia. Kristendom-kritikerna vill fylla på den platsen med Lucius Calpurnius Piso Caesoninus baserat på en otydlig inskrift kallat Titulus Tiburtinus. Den nämner någon som ska ha reagerat igen över Syrien 2 gånger, eller endast 1 gång en skadat inskrift utan något namn. Det finns olika uppfattningar om denna sistnämnda inskriften om vilken Romersk guvernör som kunde ha varit guvernören i inskriften.

Perioden mellan år 4-1 före Kristus är okänd om vem som reagerade i Syrien som Romersk guvernör enligt Wikipedia: https://en.m.wikipedia.org/wiki/List_of_Roman_governors_of_Syria, Kristendom-kritikerna vill fylla på den platsen med Lucius Calpurnius Piso Caesoninus, baserat på en otydlig inskrift kallat Titulus Tiburtinus. Den nämner någon som ska ha reagerat igen över Syrien 2 gånger, eller endast 1 gång en skadat inskrift utan något namn. Det finns olika uppfattningar om denna sistnämnda inskriften om vilken Romersk guvernör som kunde ha varit guvernören i inskriften.

En del hävdar att Quintilius Varus är den okände i Titulus Tiburtinus: http://www.askelm.com/star/star013.htm

Någon annan hävdar Sentius Saturninus som guvernör: http://www.uni-koeln.de/phil-fak/ifa/zpe/downloads/1995/105pdf/105021.pdf

Och slutligen i Dating the two Censuses of P. Sulpicius Quirinius: https://www.academia.edu/3184175/Dating_the_two_Censuses_of_Quirinius (sidan 9 av 43 där man går igenom i artikeln för kandidaterna för inskriften visar man att det är Quirinius bakom inskriften.

Den sistnämnda länken som varit min inspiration för denna artikel jag skriver kommer jag citera längre ner i texten.

I ett engelskt forum om Romerska armén säger man följande om ämnet: ”The problem is not that Quirinius would have held the Syrian governorship twice, for the ”system” was still settling down under Augustus and all sorts of oddities were permitted. In fact, the evidence of the Tibur inscription positively seemed to require that the missing governor be someone who held the command twice! (M. Titius was governor ca. 10 BC; P. Quirinius was governor ca. AD 6.)”

Källa: http://www.romanarmytalk.com/rat/thread-20029.html i ämnet:  Governor of Syria 4 – 1 BCE?

Faktum är annars att Lukas knappast refererar till den lokala folkräkning som ägde rum i Judeen år 6 i berättelsen om Jesus födelse. Vid år 6 när Quirinius blev guvernör av Syrien blev Judeen också en del av Syriens område då skedde en inventering av Archelaus egendom i Judeen.

En kristen författare uppfattar Lukas skildring av skattskrivningen så här ” Detta dekret beordrade inte en universell folkräkning, utan en registrering. I sitt evangelium säger han bara att en registrering var befalld, och att vissa förberedande åtgärder gjordes. Klargörande att registreringen inte gick fram till verklig verksamhet fram till den tid då Quirinius var guvernör i Syrien.”

Den skattskrivning som nämns i berättelsen om Jesus födelse handlade om att ”räkna huvuden” i en registrering i områden kontrollerade av Rom och inte att säkerställa avvecklingen av Archelaus egendom, och som Josefus säger följdes av en utvärdering av egendom i Judeens område.

Att historikern Josefus inte nämner den skattskrivning eller registrering som Lukas nämner och som inträffade vid Jesus födelse visar bara den inte påverkade livet i Judeen så som den som nämns i Apostlagärningarna 5:37.

Mer om Josefus och hans uppgifter om den lokala folkräkningen i Judeen i judiska fornminnen: http://perseus.uchicago.edu/perseus-cgi/citequery3.pl?dbname=GreekFeb2011&query=Joseph.%20AJ%2017.355&getid=1

http://perseus.uchicago.edu/perseus-cgi/citequery3.pl?dbname=GreekFeb2011&getid=1&query=Joseph.%20AJ%2018.1

Börjar i 17.354 och fortsätter sen i Joseph. AJ 18.1.

Så finns det någon arkeologisk information som kan ge någon ledtråd om huruvida Quirinius varit guvernör i Syrien tidigare än år 6?

Det enda vi vet är följande från en inskrift kallat  Aemilius Secundus döpt efter en Romersk soldat som ska ha skrivit detta i latin:

image

Översättning till engelska:

Q[uintus] Aemilius Secundus s[on] of Q[uintus],
of the tribe Palatina, who served in
the camps of the divine Aug[ustus] under
P. Sulpicius Quirinius, legate of
Caesar in Syria, decorated with honorary
distinctions, prefect of the
1st cohort Aug[usta], prefect of the
cohort II Classica. Besides,
by order of Quirinius I made the census in
Apamea of citizens
male 117 thousand.
Besides, sent on mission by Quirinius, against
the Itureans, on Mount Lebanon
I took their citadel. And prior
military service, (I was) Prefect of the workers,
detached by two co[nsul]s at the ‘aerarium
[The State Treasury]’. And in the colony,
quaestor, aedile twice, duumvir twice,
pontiff.
Here were deposited Q[uintus] Aemilius Secundus s[on] of Q[uintus], of the tribe
Pal[atina], (my) s[on] and Aemilia Chia (my) freed.
This m[onument] is excluded from the inh[eritance].

Apamea är en stad i självaste Syrien med rik Romersk kultur och lämningar från det antika Romerska Syrien: (https://en.m.wikipedia.org/wiki/Apamea,_Syria) och där Quirinius nämns som Legat/guvenör enligt Aemilius Secundus.
När man granskar skillnaderna med dem uppgifter man får av Josefus om den lokala skattskrivningen i Judeen och från inskriften Aemilius Secundus så ser man att skattskrivningen som gjordes i Apamea för att registrera 117 000 män under order av Quirinius är inte den samma som gjordes år 6 när etnarken Archelaus avsattes och var begränsad till Judeen, inte Syrien. Archelaus var en av Herodes den store söner.

Trots denna klara tydlighet hävdar skeptiker ändå informationen vi får från inskriften måste ha syftat på den lokala folkräkningen år 6 i Judeen.

Detta är Judeen: https://en.m.wikipedia.org/wiki/Judea

Något årtal nämns inte i inskriften men uppgifterna man får av inskriften gör att man kommer till den konklusionen att det var möjligt för Quirinius som en av kejsar Augustus viktigaste män i området Syrien att bedriva skattskrivningar i området.
Quirinius nämns som Legat i Aemilius Secundus medan däremot hos Josefus benämns han som den högsta domaren när han kom till Judeen för att bedriva en inventering av egendom. Den historia jag har läst visar att Kejsar Augustus hade två viktiga män i det strategiska området Syrien och de var Quintilius Varus och Publius Sulpicius Quirinius. Att de båda dök upp i Syrien flera gånger var inget ovanligt under Augustus tid, dels för att Augustus behövde rutinerade och tillförliga män som han kunde lita på samt att området var strategiskt viktigt.

Denna tvåstegs operation som inträffade i den lokala folkräkningen i Judeen med avvecklingen av Archelaus egendom, och inventeringen av folkets egendom under Quirinius som den högste domaren är inte samma skattskrivning/registrering som den i Apamea där den sistnämnda inte hade samma natur, eller samma mål, eller geografiska räckvidd.

Då Quirinius skattskrivning/registrering i Apamea är om folk och inträffade i Syrien, medan den som beskrivs av Josefus var en folkräkning om ägodelar ( för att likvidera Archelaus ägodelar) som inträffade i Judeen, de har inget gemensamt, varken i mening eller område.

Forskaren Gerard Gertoux på sidorna 23 och 26 av hans 43 sidiga artikel Dating the two Censuses of Quirinius: har följande illustrationer (och där jag fått hans tillstånd att använda källmaterialet) att erbjuda om hur Quirinius skattskrivning såg ut:

Länk till källan: https://www.academia.edu/3184175/Dating_the_two_Censuses_of_Quirinius?auto=download

image

image

Man ser att hos historikern Josefus i judiska fornminnen J. AJ 17.250 BUT before these things could be brought to a settlement, Malthace, Archelaus’s mother, fell into a distemper, and died of it; and letters came from Varus, the president of Syria, källa: http://www.perseus.tufts.edu/hopper/text?doc=Perseus%3Atext%3A1999.01.0146%3Abook%3D17%3Asection%3D250

Publius Quinctilius Varus efter Herodes den stores död, som han kallar för strategou istället för guvernör som betyder hegemon.

Noterbart med andra ord hur både Josefus och den romerska historiken Cornelius Tacitus motsäger varandra om Varus titel då Tacitus hade skrivit följande:

On Herod’s death, one Simon, without waiting for the approbation of the Emperor, usurped the title of king. He was punished by Quintilius Varus then governor of Syria,

Källa: http://www.perseus.tufts.edu/hopper/text?doc=Perseus%3Atext%3A1999.02.0080%3Abook%3D5%3Achapter%3D9

Ordet strathgouV i Nya Testamentet förekommer tex i Luk 22:52 om officerare vid tempelvakten och i Apg 5:24 om tempelkommendanten.
Ska man tro den författare jag använd i denna argumentering så är Josefus mer trovärdigare än Tacitus i denna fråga. Varus var en överbefälhavare av trupper efter Herodes den stores död enligt Josefus medan han är guvenör enligt Tacitus.

Det judiska riket listade männen ”i huset av deras fäder” (4 Moseboken 1:18) som förklarar Josefs rörelse från Nasaret till hans hemstad Betlehem (Lukas 2:3-4) för att registrera sig, för att den judiska administrationen listade män enligt deras nedärvda plats (3 Moseboken 25:10). Detta hade inte varit möjligt utan med hjälp av Herodes den store.

Det var alltså en judisk sed att registrera sig via stammar och familjer. Josef var från Davids familj och skulle registeras var den familjen hade sitt jordägande arv.

Så även om Judeen blev Romerskt territorium först år 6 e.Kr, folk var tvungna att söka sig dit dem härstammade ifrån.

Jag anser att Lukas också förklarar detta för sina läsare i Lukas 2:4:  Så reste också Josef från staden Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad som kallas Betlehem, eftersom han var av Davids hus och släkt.

Enligt historiken Josefus skulle Herodes den store i fortsättningen underkuvas eller behandlas som en undersåte baserat på följande: And when they were forced to confess so much, Caesar, without staying to hear for what reason he did it, and how it was done, grew very angry, and wrote to Herod sharply. The sum of his epistle was this, that whereas of old he had used him as his friend, he should now use him as his subject. Josefus i J. AJ 16.9.3.

Detta brev till Herodes den store från Augustus dateras någonstans mellan år 8-7 före Kristus; http://biblehub.com/library/ramsay/was_christ_born_in_bethlehem/chapter_9_king_herods_enrollment.htm

Betyder det då att detta brev visar att Augustus och Rom skulle kunna genomföra en skattskrivning på Herodes territorium tidigare än år 6 efter Kristus?

Lukas 3:1 bekräftar följande
I kejsar Tiberius femtonde regeringsår , när Pontius Pilatus var ståthållare i Judeen, Herodes landsfurste i Galileen, hans bror Filippus i Itureen och Trachonitislandet och Lysanias i Abilene,

Itureen där Filippus var furste var ett av flera områden som delades bland Herodes den stores söner (där Filippus var en av Herodes den stores söner) efter Herodes den stores död. Herodes den stores rike delades bland hans söner efter hans död. (Herodes den store som är känd för gosseslakten i Matteusvangeliet i staden Betlehem för den som inte är bekant med honom. I inskriften nämns om en militär operation mot Itureen. Så frågan då blir att Itureen erövrades under den Herodes stores tid? En intressant referens hos Josefus finns om detta: War 2.6.3 94 (Ant. 17.11.4 318)

Caesar…gave one-half of Herod’s kingdom to Archelaus with the title of Ethnarch, and promised to make him king also afterward, if he rendered himself worthy of that dignity. But he divided the other half into two tetrarchies, and gave them to two other sons of Herod, the one of them to Philip, and the other to that Antipas who contested the kingdom with Archelaus. Placed under Antipas were Perea and Galilee, with a revenue of two hundred talents. Batanea, Trachonitis, and Auranitis, and certain parts of Zeno’s house about Jamnia, providing a revenue of 100 talents, were made subject to Philip.

Enligt Wikipedia finns följande info: Many Christian theologians, among them Eusebius,[25] taking into consideration the above-cited passage of Luke, place Iturea near Trachonitis. According to Josephus,[26] the Iturean kingdom lay north of Galilee. That Itureans dwelt in the region of Mount Lebanon is confirmed by an inscription of about the year 6 CE (Ephemeris Epigraphica, 1881, pp. 537–542), in which Quintus Aemilius Secundus relates that he was sent by Quirinius against the Itureans in Mount Lebanon.

Fotnot till 26 är följande: [26] Ant. xiii. 11, § 3.

Källa: https://en.m.wikipedia.org/wiki/Iturea

Här är man säker på att inskriften Aemilius Secundus är relaterad till år 6 (vilket skulle avse den lokala folkräkningen i Judeen år 6) men utan att redovisa skälen eller bevisen varför inskriften är relaterad till år 6 från den bok man citerar uppgiften från. Sedan nämns det om att Josefus påstår att Itureens kungadöme ligger norr om Galileen och att kyrkohistorikern Eusebius hade fel?

Här är citatet från Josefus (judiska fornminnen) från fotnot 26, bok 13 11, § 3 som anges i Wikipedia: 3. But Aristobulus repented immediately of this slaughter of his brother. On which account his disease increased upon him, and he was disturbed in his mind, upon the guilt of such wickedness: insomuch that his entrails were corrupted by his intolerable pain: and he vomited blood. At which time one of the servants that attended upon him, and was carrying his blood away, did, by divine providence, as I cannot but suppose, slip down, and shed part of his blood at the very place where there were spots of Antigonus’s blood, there slain, still remaining. And when there was a cry made by the spectators; as if the servant had on purpose shed the blood in that place; Aristobulus heard it; and enquired what the matter was? And as they did not answer him, he was the more earnest to know what it was. It being natural to men to suspect that what is thus concealed is very bad. So upon his threatening, and forcing them by terrours to speak, they at length told him the truth. Whereupon he shed many tears, in that disorder of mind which arose from his consciousness of what he had done; and gave a deep groan, and said, “I am not therefore, I perceive, to be concealed from God, in the impious and horrid crimes I have been guilty of: but a sudden punishment is coming upon me, for the shedding the blood of my relations. And now, O thou most impudent body of mine, how long wilt thou retain a soul, that ought to die, in order to appease the ghosts of my brother, and my mother? Why dost thou not give it all up at once? And why do I deliver up my blood drop by drop, to those whom I have so wickedly murdered?” In saying which last words he died: having reigned a year. He was called a lover of the Grecians: and had conferred many benefits on his own countrey, and made war against Iturea, and added a great part of it to Judea, and compelled the inhabitants, if they would continue in that countrey, to be circumcised, and to live according to the Jewish laws. He was naturally a man of candour, and of great modesty: as Strabo bears witness, in the name of Timagenes; who says thus: “This man was a person of candour, and very serviceable to the Jews. For he added a countrey to them, and obtained a part of the nation of the Itureans for them; and bound them to them by the bond of the circumcision of their genitals.”

Källa: http://penelope.uchicago.edu/josephus/ant-13.html

Det talas om ett krig av Aristobulus I; https://en.m.wikipedia.org/wiki/Aristobulus_I mot Itureen och där Aristobulus I såg till att en del av Itureen blev en bit av Judeen förutom att befolkningen i Iturea tvingades till att anpassa sig efter judiska religiösa lagar som omskärelse ungefär mer 100 år före Kristus. Var finns denna påstådda information hos Josefus som sägs i Wikipedia? Det enda jag lyckats upptäcka är att det fanns motstånd från stammar som tillhörde Itureen norr om Galileen men inte att deras självaste kungadöme låg norr om Galileen. Därför finns olika uppfattningar om var Itureen kan ha legat men en del kartor idag placerar placerar Itureen nordöst om Galileen där man verkar utgå ifrån de påstådda uppgifterna av Josefus.

I dessa artiklar i Wikipedia: https://en.m.wikipedia.org/wiki/Batanaea och https://en.m.wikipedia.org/wiki/Herodian_Tetrarchy, inkluderas Itureen i Filippos område.

Citat från första länken: In the 1st century BC the land was acquired by Herod the Great, and on his death in 4 BC passed to his son Philip as part of his inheritance. In some sources Philip is referred to as ”Tetrarch of Batanea” with the capital at Caesarea Philippi, though his lands were more extensive than this.

I så fall ska inskriften Aemilius Secundus jämföras med den skattskrivning som Lukas nämner eftersom att Filippos regerade från år 4 i områdena han ärvde när Herodes den store dog och att kronologin därmed krockar för den som vill placera uppgifterna man får från inskriften Aemilius Secundus till den lokala folkräkningen i Judeen år 6. Epigrafik i detta fall Aemilius Secundus styrker uppgiften i Lukas 3:1 att Filippos reagerade i Itureen ett område som alltså tillföll Filippos år 4 före vår tid strax efter att Herodes den store dog.

Och enligt Josefus Chapter 10 Antiquities of the Jews — Book XV

And they had leave to lodge in Cesar’s own palace: for he received these sons of Herod with all humanity, and gave Herod leave to give his Kingdom to which of his sons he pleased: and, besides all this, he bestowed on him Trachon, and Batanea, and Auranitis.

För den judiska historiken Josefus talar om rånen av stammarna i det svårtillgängliga norr som spred sig från Trachonitis till hela Koilesyrien. Enligt Josefus hände detta när Gaius Sentius Saturninus styrde Syrien.

Inskriften behövde inte nämna Saturninus för att soldaten Aemilius var under Quirinius kommando.

Källor: http://www.perseus.tufts.edu/hopper/text?doc=J.%20AJ%2016.9&lang=original

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Coele-Syria

Slutsats: Då vi vet att inskriften om skattskrivningen i Apamea som berörde 117 000 män och den lokala folkräkningen i Judeen är två olika händelser, jag konstaterar följande: Baserat på Lukas 3:1 och andra historiska källor att Herodes den stores rike delades mellan hans söner efter Herodes död och detta inträffade innan år 6 när Itureen tillföll Filippos när området var en del av Herodes den stores rike.

Avslutningsvis nämner inga historiska källor att den romerska legaten Quirinius skulle ha bedrivit en skattskrivning/registrering av folk förutom evangelisten Lukas, således finns det goda skäl då att acceptera inskriften Aemilius Secundus som säger att 117 000 män under en registrering/skattskrivning och som den Romerska soldaten drev under Quirinius order var den skattskrivning som Lukas nämner i sitt evangelium.

En annan sammanfattning av julevangeliet finns här: https://robertg86.wordpress.com/2018/12/13/502/

3 reaktioner till “Jesus födelse och skattskrivningen i Bibeln”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s